amandai

BAhs,   ....
hade vart JÄVLIGT bra om man hade haft lite bensin så man hade kommit hem

jävla sgusfsdklfjslkfjsd !

Hur kom jag att tänka på den?
Mjo. Jag tänkte på inspiration. Eller snarare bristen på inspiration.
Och 'inspiration gone' är det i A Lonely September av ingen annan än Plain White T's.
Och då tänker man på sommaren 07, vilket i nyckelord betyder; Emilia, loft och stan.
Och en massa otaliga saker tillsammans. Vi färgade hår brunt, en sak som har hållt sig
till alldeles nyss, då de blev 3 nyanser blondare. Men- hårfärgen spelar ingen roll.
För den sommaren var vi närmre varandra än någonsin. Vi delade glädje och problem, önskan och längtan och
jag vet - vi har förändrats. Båda till det bättre- men inte tillsammans. Och är det egentligen bra då?
Kanske. Men det jag vet är att; sedan den där, regniga sommaren förra året, har vi inte blivit tajtare.
Och då har du ändå bott i den underbara håla som jag bor i. Om en vecka, eller kanske ännu mindre så gör du inte
det längre. Jag bävar för det innerst inne (men min yta är ganska hård, aight?); det kommer inte att bli bättre.
Men du, som faktikst var min första, riktiga vän; närhelst jag vill minnas det bästa av våra dagar tillsammans, är det bara att tänka på något av allt vi gjorde förra sommaren - lagade mat klockan 3 på natten, eller kanske planera att åka till dalsjöfors 04.30 på grund av en allt för naiv pojkvän? Eller så räcker det med att sätta på låten - låten som du så plågat stönade till när man fick höra de ljuva tonerna av det första gitarrslaget, som kom så ensamt.
Att minnas allt detta och ack så mycket mer - bara genom en enda liten sång.

Det kallar jag band!